På 60-talet sattes en del bergtallar, som dragit iväg och blivit riktiga åbäken. Jag minns några riktigt fula i Nordvikskolans trädgård. Men det går att få bergtallar väldigt fina genom en sorts beskärning. Liten bergtall, Pinus mugo var. pumilio, blir tät, rund och fin som en teddybjörns päls. Titta noga på bilden ser du att jag har brutit av de nya skotten på mitten. Då kommer de att skjuta många sidoskott. Så begränsar man både storleken och gör den tät. Nu i juni är rätt tid. Upprepa varje eller vart annat år. En redan förvuxen bergtall är inte så mycket att göra åt, utan man ska börja medan växten är liten.

Liten bergtall Pinus mugo var. pumilio

Liten bergtall blir inte större än 1-2 m hög och 2-3 m bred och mindre än så när man bryter av skotten. Det är bättre att bryta än klippa, för om man klipper skotten, blir barren också klippta och det blir bruna kanter på barren i klippytan. Bryter man går inga barr av. Så här kan man göra på alla tallar. Ja, så länge man når, i alla fall!

För tredje året blommar minkiwin i mängder. Vi har aldrig fått någon endaste frukt, så jag misstänker att det saknas hanblommor. Sorten är ´Dr Szymanowski´ som sägs vara självfertil. På en polsk sida hittar jag att den även ska bära lite hanblommor. Där uppges den klara -40 grader. Det kan stämma då jag aldrig sett några vinterskador, så den verkar inte vara på gränsen. Men hanblommor ser jag då inga. Mobilbilden är tyvärr dålig men titta efter så syns att alla blommor har en liten spretig pistilltofs. Kan det vara små ståndare inunder? I så fall borde det bli frukt? Kiwin har fina grön/rosa/vita blad vilket bara hanplantor brukar ha, men den polska sidan säger att just denna sort ser ut så. Så jag har inte fått fel sort i alla fall.

Det finns en hanplanta,´Adam´, som kan pollinera ´Dr Schymanowski´. Så blir det inga bär i år heller får jag ta hjälp av ´Adam´. Men minikiwin blir jättestor så då måste jag hitta en annan plats. En rejäl pergola vore lämpligt. Minikiwin klättrar själv, som den lian den är, men det behövs ett kraftigt stöd. Och läget ska vara soligt – jag får ta mig en funderare på lämplig plats och så gulla med den som ska snickra! I vilket fall som helst är minikiwin jättefin med sina flerfärgade blad. HÄR är bilden från ifjol då jag blivit tvungen att ta bort en del av den yviga lianen för att komma in i huset! Ja, nära på då…

Bergvallmon, Meconopsis, blommar nu som bäst, men sin härliga himmelsblå färg. Vi får fira midsommarhelgen med riktigt flaggblått! Men jag önskar att den skulle blomma riktigt länge. Inför en trädgårdsvisning upptäckte jag att det faktiskt går att påverka. På många sommarblommor brukar man knipsa bort allt överblommat för om plantan sätter frö slutar den att blomma. Så fungerar det också för många perenner. Praktklocka, Platycodon,  har jag fått lång blomningstid på och när jag testade på bergvallmon, gav det också en lite längre blomningstid. Om två veckor är vår första trädgårdsvisning så jag hoppas bergvallmon ska klara sig så länge. En toppenperenn som inte trivs med sol och värme – något för Norrland!

Den största buskpionen slår ut när som helst, men den blommar över otroligt fort. Därför är den bäst att ha i ett halvskuggigt läge. Rockii- pioner är härdiga här i zon 5, de är tåligare än Paeonia suffruticosa, men det finns exempel på att den också kan klara sig här.

Rockii-pionerna kännetecknas av en mörk, ofta lila, fläck i mitten, som redan början synas lite här. Eftersom pionen är en buske är stjälkarna stadiga och blommorna behöver inte stödas som vanliga pioner. Om några dagar måste jag hit igen så jag hinner se alla 16 blommorna i sin prakt! Just det – jag skulle ju påminna om att hos BillaBlom finns det Rockiipioner!

Igår var det flaggblått här på bloggen så nu måste vi också ta flagg-gult! En liten stickling som jag tog på Nordvikskolan har nu blivit en fin buske. Moderplantan stod i ett buskage med buskar i härliga höstfärger och olika röda bär och frukter. Då när jag gick på skolan tog jag hem för höstdekorationer. Jag tänkte aldrig på hur fint busken blommar också, För första året blommar min buske rikligt med söta gula hängen. Nu får den vara mitt minigullregn!

Pärlberberis Berberis aggregata

Namnet är pärlberberis, Berberis aggregata, och den kommer att bli 1,5 m hög och bred. Den har inga höga krav bara den inte står blött, och den kräver lite skötsel. Visserligen taggig, men då man sällan behöver närma sig för skötsel gör det väl inget. Den har aldrig haft några problem med härdigheten här så jag tror zon 5 ska fungera också. På hösten hänger bären som pärlor på tråd. Alla berberisbär är ätliga, men hur goda dessa är vet jag inte. Det blir test i höst!

Även hos BillaBlom firar vi Rosens dag, både lördag och söndag. Flera kanadensiska rosor kommer hem i veckan, bl a den efterfrågade Louise Bugnet. Dessutom har vi fina härdiga gammaldags rosor och förstås den som valdes till Årets ros ifjol, Ghislaine de Feligonde.

Ghislaine de Féligonde 1916 Moschata

Det blir spännande att höra vilken ros som nu blir vald till Årets ros. Jag skulle då rösta för Camelot, en fantastisk snabbväxande klätterros med ovanlig schatterad rosafärg. Några av den finns också hos BillaBlom, och en ska ner i jorden idag.

En söt ros var jag tvungen att fota  innan kunden tog den med sig. Som knopp är den ljusrosa men slår ut i krämvitt. Prairie Snowdrift är en härdig kanadensare som är ovanligt låg, 70-90 cm. Frisk och blommar hela sommaren.

Prairie Snowdrift kanadensisk ros

Vårt bigarråträd ‘Fryksås‘ har klarat sig utmärkt i ganska många år. Det står väldränerat i en slänt. I år blev det många kartar, men tro det eller ej, fåglarna började ta dem redan som omogna. Annars brukar de sitta och vänta tills bären är som bäst. Vi drog fiberduk över hela trädet som är max tre meter högt. Jag har klippt bort toppen så det inte ska dra iväg. Tätt och bra blev det med snören band och klädnypor. Den vita fiberduken kamouflerar bra. Gott nog, men så kom värsta blåsvädret, duken fick revor och en del grenar knäcktes. Så fåglarna hittade åt en del, men resten bär har hängt tills idag och blivit riktigt mörka. Någon liter supergoda bär fick vi i alla fall, som jag sitter och smaskar på just nu.

‘Fryksås’ ska klara zon 5, men bigarråer hör ändå till de känsliga träden. I år tog vi hem ‘Frykås’ på grundstam Gisela, till BillaBlom. De ska bli lite tåligare just för att de blir mer svagväxande och storleken blir bara 40% mot med vanlig grundstam ( den rot som själva sorten är ympad på). Flera kunder från Ö-vik har planterat dem, det ska bli intressant  att se dem om några år. Nu kan jag inte äta fler bär, resten går in i kylen.

Rosorna som Rosa Eskelund, rosförädlare i Danmark, skickade i våras börjar nu blomma! Hon säger att de är härdiga i zon 4-5, så det borde gå bra här i Nordingrå. Först ut är ‘Inner Wheel Forever’ som hon tyckte jag skulle prova. Stora täta blommor i härliga nyanser.

Ny dansk ros ‘Inner Wheel Forever’

Alla mina danska rosor är remonterande, så de kommer att bli finare och finare under sommaren, så fler bilder kommer. Om du skriver in Rosa Eskelund i sökrutan uppe till höger kan du se hennes bilder på några av rosorna.

Lindens blommor som just slagit ut får bli lindring för min tråkiga sommarförkylning. Efter några timmar i sängen ska jag koka mig ett gott te av dem. Det som blir över ligger på tork, men mycket mer ska jag plocka, det kan behövas i vinter. Torkade örter behåller sina verksamma ämnen i ca 1 år, så nu är det bra med årets. Lindblomste har inflammationshämmande, hostdämpande och svettdrivande verkan, Det höjer temperaturen i kroppen vilket förhoppningsvis tar kål på virusen och jag är på banan igen!

Idag baxades rosenstenen på plats med gemensamma krafter. Rosor som är känsliga – inte så härdiga- behöver mycket värme för att klara sig och intill en stor sten är det idealiskt. Det är inte alltid vintern som dödar utan den för dåliga sommaren är orsaken. Man brukar prata om att olika växter behöver en viss värmesumma under sommaren för att växa optimalt. Eller som en plantskoleägare sa: -Nödlidande växter får svårt att klara vintern.

Här ska jag till att börja med plantera en av de danska provodlingsrosorna, ´Lady in Red´ Plant´n´relax´, som jag haft i en kruka sedan i våras.

Lady in Red Plant´n´´relax Bild från Rosa Eskelund

Så här skrev rosförädlaren Rosa Eskelund om rosen när hon skickade provplantorna: -Smukke kaskader af røde halv fyldte blomster. Også velegnet som bunddække og kant plante. Også Særdeles velegnet solitært  i krukke hvor den vil blomstre i lange hængende klasser. I krukke bør den flyttes ind i havestue eller væksthus om vinteren.

Remonterende og selvrensende. Skøn klar rød farve. Zone 5-6. En toppenros det här också! Cirka en halvmeter hög. Vill du läsa mer om Rosas rosenförädling, skriv då in hennes namn i sökrutan uppe till höger.

Lady in Red Plant´n´relax från Rosa Eskelund

Riktigt härdig tycks den vara men jag gullar ändå med den och ger den en fin plats vid stenen. Dessutom fick jag idag grävt ett dräneringsdike från botten av planterings-gropen och ut till diket bredvid. För att rosen ska avmogna på hösten – invintra – måste den sluta växa i tid, och då måste höstregnet rinna undan och får inte bli stående i gropen. För att den inte ska växa för starkt fram  mot hösten ska man inte heller kvävegödsla efter 15 juli.

Alltså: 

1. Värme 2. Väldränerat 3. Ingen sen kvävegödsling

De danska rosorna jag fick för provodling slår ut en efter en. Sorten ´I am grateful´ gör verkligen rätt för utnämningen till Årets ros internationellt, som den blev vald till ifjol. Och klart jag är tacksam när jag ser den! Hoppas, hoppas att alla fem rosorna ska klara vintern. De är i första hand förädlade för att vara friska och lättskötta, serien kallas Plant´n´relax. De kan dessutom odlas som rotäkta vilket ger bättre härdighet, men själva sorten måste ju ändå klara vintern. Jag fick kontakt med rosförädlaren Rosa Eskelund i vintras då hon skrev så här om ´I am grateful´ : – Rosen er hårdfør i zone 4 (5). Den er sund og smuk. Også velegnet til afskæring, da blomster er meget holdbare. Holder også flot i regn. En underbar ros, helt enkelt!

´I am grateful´ Plant´n´relax-serien

Den blommar hela sommaren så jag har förhoppningsvis nästan två månaders blomning framför mig och får se om Rosas ord stämmer.

HÄR kan du läsa mer om rosorna och Rosas växtförädling.

Sådana här träd brukar kallas familjeäppelträd. Som ett knippe syskon i samma familj. De är släkt men ändå olika. I mitt äldsta träd, ett Lobo, har jag ympat in andra sorter. Det är lätt och kul så det har blivit fler och fler sorter med åren. Ifjol hade 11 sorter tagit sig och i år har det blivit fler. Nu har jag tappat räkningen…

I år är det så mycket frukt att grenarna dignar. De lägsta borde jag redan tagit bort, men jag vill så gärna ha de fina äpplena. Nedåthängande grenar ger också mer frukt. I år får vi smaka dessa äppelsorter: t v på trädet, Stenbock och ovanför de mörkröda Lobo. Där bakom Oranie och längst upp Melba som alltid blir stora och fina. Min favorit bland alla mina äpplen, fast många ligger på andra plats. Säfstaholm på baksidan är jättegoda med röda strimmor i fruktköttet, och Aroma som syns lite till höger är ett av de populäraste äpplena. Framför till höger lyser Gyllenkroks Astrakan som nu är mogna. Festen börjar! Och håller på fram till jul då de sista Lobo tas fram ur matkällarn.

Veckorna framöver erbjuder jag beskärning av fruktträd, bärbuskar mm. Efter avslutad utbildning med Grönt Kort finns nu äntligen tid att ta mig an mer beskärning. Så länge bladen är gröna är det lämpligt med beskärning. När bladen faller blir det vinteruppehåll.

Ett av mina övningsträd på Grönt Kort-kursen

Beskärning syftar till att skapa starka och luftiga träd som orkar bära mycket frukt och dessutom ger frisk frukt. I ett tätt träd frodas svampsjukdomar och frukten får för lite sol. Med sol blir det godare frukter som mognar bättre. När solljuset kommer in i kronan bildas nya fruktskott som också kommer att ge frukt. Ett tätt träd har frukt mest längst ut på grenarna som riskerar att knäckas av tunga skördar. HÄR kan du läsa mer om vikten av en rätt beskärning. Välkommen att boka beskärning på 0736-372212 så försöker vi hitta en lämplig tid. 500kr/ tim, resa 25kr/mil.

Vårt vackra sötkörsbärsträd ´Gårdebo´ blommar så underbart varje vår. Tusen och åter tusen vita blommor! Men nu var det dags att ta bort trädet. Det har inte gett frukt så för den skull gör det inget, men blomningen kommer vi att sakna!

Ett stort sår på stammen efter en felaktig beskäring visar trädet fått fruktträdskräfta. En gren sågades bort för många år sedan och snittet gjordes stamparallellt, alltså för nära. Det blir lätt för svampsjukdomar att komma in i trädets inre vilket vi ser här. Det verkar vansinnigt att ta bort ett så vackert träd, ja förutom stammen, men en orsak finns – alla andra träd!

En lång olycksbådande spricka går upp efter stammen, men skadorna skulle inte dödat trädet på länge än. Om kräftsåret går runt en stam eller gren dör delen ovanför. När vi tog ner trädet idag syntes att veden inuti ännu var rätt frisk, men kräfta smittar med svampsporer via luften och då tänker jag på alla andra träd, speciellt fruktträden med många inympade sorter som jag är rädd om. Redan har det lilla äppelträdet närmast ´Gårdebo´ börjat få små kräftsår. Man måste inte vara så här drastisk, i så fall vore alla 300 fruktträden på Julita Gård borta, utan jag tänker som så att eftersom det för övrigt finns så lite kräfta i min trädgård är det inte värt att behålla trädet som ändå inte ger frukt. Jag har flera andra körsbärsträd på gång som ger fin frukt och efter några år kan jag plantera något annat fint där trädet nu står. Bara sagt, så att alla som läser detta nu inte far ut i trädgården och börjar avverka! Det finns ett medel att ta till som heter Binab, det kan skydda lite grann.

När jag nyligen var på beskärningskurs vid Julita Gård såg jag massor av kräftsjuka träd. Så vill jag då inte ha det, trots att de kan leva rätt länge. Med vad orsakar då kräftan?

Felaktig beskärning som vi sett exempel på här.
Smittan kommer in i trädet via sår i barken, stora som pyttesmå.
Tung dåligt dränerad jord.
Dålig härdighet.
Smittan kan följa beskärningsredskap som måste rengöras med T-röd. Helst ligga i den i 30 minuter.
Trädet mår inte bra, växer för starkt eller för svagt.
Smittan kan finnas med från när trädet odlades upp, fast den blommar upp först senare.

Häromkring har jag inte hört talas om så mycket kräfta och när jag talade med Leif Blomqvist i Finland, varifrån vi beställer de flesta fruktträden till BillaBlom, sa han att de inte har kräfta. Det låter i alla fall betryggande. Nu är vårt fina (och fula ) körsbärsträd nertaget, så det ska bli slut på smittan. På det lilla äppelträdet ska jag ta bort de grenar som har sår. Helst skära 30 cm in från angrepppet.. En solig torr dag är bäst, då smittar inte kräftan så lätt. Allt nersågat ska eldas upp eller föras bort, så det inte fortsätter att smitta.

Vid östra väggen var det rätt kalt i våras. Vi hade klippt ner allt längs väggen och målat och sedan fixade mannen ett jättestort armeringsnät på väggen. De gamla spaljéerna av trä började ramla ihop, men nu ska armeringsnätet kunna stå där i många år. Buskarna som är det första man möter, visar snart sina höstfärger, just det jag hade i åtanke när jag planterade dem. Man ska inte glömma att plantera för en fin höst, de härliga höstfärgerna värmer oss innan den kalla snön kyler ner allt tills naturen vaknar nästa vår igen. Framför buskarna blommar nu den blå bolltisteln, Echinops bannaticus. Den fick sin plats där i brist på bättre planer. Den trivs där, då det är väldränerat och blev ju ändå ganska lyckad eftersom den blommar samtidigt som den blå klematisen.

Buskrabatten kommer snart med höstfärg

Spaljéportalen framför husväggen, var ny ifjol, och börjar nu invaderas av Jackmanniklematisen. Det är en härlig utsikt över den från nya sovrumsfönstret. Det blir fina mornar när man drar upp rullgardinen. När väl klematis tagit sig finns knappast något mer lättskött. Och de blommar långt efter första nattfrosten. Fin och hållbar i vas också. HÄR kan du läsa mer om klematis. Lite råd o så.  På baksidan av spaljén hade jag i fjol två fina rosor, ´Henri Martin´ och favoriten ´Frühlingsduft´, men de frös tillbaka så mycket i vinter att det inte blev någon blomning. Nu har de repat sig så jag hoppas på blommor nästa år.

Clematis ´Jackmanni´

Med frö från STA, Sällskapet Trädgårdsamatörerna, sådde jag ifjol Adlumia fungosa, som jag inte har något svenskt namn på. Några plantor sålde jag och resten satte jag längs husväggarna.

Adlumia fungosa

Plantorna har en oerhörd växtkraft och liknar löjnantshjärta och fänrikshjärta med sina flikiga blad och ljusrosa små hjärtan. De har redan vävt i en stor del av armeringsnätet. Eftersom de klarade förra vintern med glans så nu hoppas jag på att den verkligen är en tålig perenn och inte dör efter första blomningen. Har någon av er läsare erfarenhet av den?

Kom ihåg att kolla tävlingen som börjar på söndag. En riktigt praktisk grej ska jag testa.

Kul att det kom så mycket folk till detta nya arrangemang på Äpplets Dag hos BillaBlom! Även på torget i stan hade det varit mycket folk på lördagen. Så nu har vi slagit ett slag för egenodlade äpplen! Pomologiska sällskapet var medarrangör här. Du vet väl om att de omfattar alla sorts frukt och bär. Just sådant som är så i ropet just nu. Nyttigt och gott. HÄR kan du läsa på deras sida. Som medlem får man en intressant tidning 4 ggr per år. Det finns även några små häften om beskärning och ympning att beställa. Med bra bilder är de riktigt informativa.

En av min tidigare kursdeltagare Kina kom med småttingarna som tydligen gillar äpplen. Oj vad de glufsar i sig på bilden! Många unga föräldrar satsar på mycket frukt och bär i sina trädgårdar, så barnen har godsaker att plocka och äta. Poulärare än godis!

Kring 35 sorter hade vi för provsmakning, alla går att odla här. Jag hann inte riktigt räkna i all rusch! Många hade jag hämtat i Nordvikskolans trädgård och 9 sorter kom från våra egna trädgårdar. För skyltningen hittade jag ljusrosa lakan och dito plasttallrikar som såldes ut, och mina rosa jättedahlior fick dekorera.

En stor del av sorterna är sådana som kommer från Blomqvists plantskola i Finland. De odlas på Umeås breddgrader så alla träd därifrån klarar sig här längs kusten. Bor man längre in i landet går det ändå med väldigt många av de sorterna. Från mitt ena träd i Nordingrå hade jag 7 sorter, varav den svenska Aroma som inte sägs vara härdigt här i Övik. Den uppges i alla fall klara zon 4 vilket det är i Nordvik och kanske även i vår trädgård i Nordingrå. Eller jag säger zon 4-5 där, pga av den hårda lerjorden och ett norrläge. Aroma som är inympat som två grenar i mitt träd har inte en enda vinter frusit tillbaka något så nog går den sorten bra. På varma lägen ska den gå här i Övik, speciellt om man väljer en extra härdig grundstam (rot), B9 eller P60, som gör att trädet blir minst en zon härdigare. Kul att det finns sådant för oss i kallt klimat numera. Vi har redan fått beställning på ett sådant träd inför våren, så är du intresserad, hör bara av dig. Även det päronsmakande Konfetnoje och så förstås det bästa päronträdet Suvenirs fick några beställningar. Om du beställer päronträdet nu är priset lite lägre, 625 kr. Bra för oss att ha en aning om hur mycket vi ska ta hem. 15 päronträd är redan på beställning men de brukar ha rykande åtgång. De finska äppelsorterna brukar vi sälja för under 500 kr.

Blogginläggen har varit glesa igen, då mycket tid gått till evenemanget. Jag har också lyckas göra bort städningen i växtförsäljningen. Vi rear ut så mycket som möjligt just nu. 4 perenner för priset av 2 och de finns en hel del fina plantor kvar. Träd och buskar 3 för priset av 2 och små äppelträd från 275 kr. Kolla öppettider under fliken BillaBlom om du vill komma, vi har öppet så länge det går att plantera – och det är så länge det går att gräva! Jag är inte alltid hemma men ofta finns husbonden på plats, så de flesta tider går att fixa!

När jag sorterade rosbilder för ett reportage blev några över då de inte hade något namn. När jag ruschade runt och fotade missade jag att fota etiketterna för dessa två, för namn det har de, men vilka? Reportaget är från en trädgård i zon 5, visserligen ett extra bra mikroklimat, men ändock.

Okänd ros i zon 5

Nu i september beställer jag mycket av växterna för nästa säsong. Speciellt härdiga rosor tar vi från Finland, bland annat den nya Gallicarosen ´Merveille´, otroligt vacker mörk purpur. Den kända rosförädlaren Pirjo Rautio ligger bakom den. HÄR måste du bara titta in och se den! Oj, oj, vad vacker, och härdig är den också! För övrigt beställer jag många kanadensiska rosor, långblommande och härdiga. I år finns mycket att välja på – om jag inte är för sent ute redan! Louise Bugnet, Therese Bugnet, Hope for Humanity, klätterrosen William Baffin och Morden Centennial, har jag goda erfarenheter av. Cuthbert Grant, en sån där mörk skönhet, Lambert Close, en rosa pudding, lägger vi också till och några fler. Alla är rotäkta, så om de händelsevis ändå skulle frysa ner kommer samma sort igen från roten. Vill du vara säker på att få någon av dem så lägg in en beställning hos oss redan nu. En rosenhäck kan bli riktigt fint och med kanadensiska sorter klarar den sig också. En kund valde de krämvita Prairie Snowdrift till häck och jag vet att de hann börja blomma. Kan man tänka sig en häck 1-1,5 m hög blir det toppen med Louise Bugnet, som doftar och har lite taggar. Den blommar för fullt just nu i trädgården i Salsåker. HÄR kan du se den och en till favorit. Mina andra rosbild utan namn skulle kunna vara kanadensisk, vem vet, vacker är den i alla fall. Det finns väl inga rosor som inte är vackra, däremot finns många kinkiga och dåligt härdiga. Eller så ser man det så här: det finns massor av lättodlade rosor som klarar sig här i Norrland! Det kommer om inte annat att synas i reportaget när det trycks i en av Sveriges trädgårdstidningar. Då hojtar jag här så du vet vart det finns att läsa!

Okänd ros i norr

Det kan vara skillnad på plockmogen och ätmogen frukt. Sommarfrukt kallar man den som är klar att äta när man plockar den. Sorten Stenbock, till exempel, den gulvita som ligger i lådan. Elfenbensvit låter bättre. Den börjar nu blir glasig, nästan genomskinlig. Det beror på att cellerna till slut sprängs när de fylls med mycket saft. Smaskigt! Sorten kommer från Värmland är är härdigt till zon 6. Sommarfrukt till trots har jag just plockat de sista, så här i slutet av september, men vi har ett norrläge så det mesta blir senare.

Sedan finns äpplen som ska plockas fast de inte är ätmogna, ett sådant är det mörkröda Lobo, som kallas vinterfrukt. De ska ju inte hänga på trädet tills de mognar, då fick vi i norr ge upp sådana sorter. Frukterna tål lite frost så än kan de hänga kvar. I lådan ser du att det sitter kvar blad och en liten bit av kvisten. Ett sådant äpple är inte plockmoget. Ett plockmoget äpple ska lossna lätt och skaftet ska sitta kvar på äpplet men inte mer. Det var för tidigt med de flesta Lobofrukterna, så jag väntar någon vecka. När de är plockade lagrar jag dem i matkällaren och de håller sig minst till jul. Under lagringstiden förändras smaken och blir sötare, ja, äpplet blir ätmoget. Och vilket gott äpple sedan! Krispigt och saftigt! Zon 4 är det men jag har aldrig sett några vinterskador i vår zon 4-5. Vid plockningen är det enklast att bara vrida frukten uppåt som jag gör på päronbilden. Släpper skaftet från trädet då är det bara att skörda. och ”fylla ladorna”.

I år köper vi inga svenska äpplen, som vi brukar, och stoppar i källarn, utan nu har vi nog av egna stora rekordfina äpplen. Faktiskt har vi fått 8 sorter på det äldsta trädet i år. Någon sort är redan uppäten, men i lådan ligger förutom Stenbock och Lobo, en enda senkommen Melba och så Aroma som går att äta nu, men är lite för syrliga i min smak. Om några veckor börjar den festen! Att kunna lagra äpplen betyder att man slipper köpa besprutat och/eller importerat. Vasa vinteräpple låter också intressant, det ska smaka som Åkerö och gå att lagra riktigt länge. Ett sådant måste jag skaffa! Idag har vi lämnat in BillaBloms beställning för nästa år, och där finns en hel del trevliga äppelsorter som Konfetnoje, Särsö, Pelaräpple, Säfstahom,Järnvägshängapel, familjeäppelträd mm. En del har redan bokat inför nästa år. Välkommen att höra av dig om du vill vara säker på att få tag i ditt önsketräd! Det fina päronet Suvenirs kommer också att finnas. I skålen på bilden har jag bara plockat en bråkdel av årets rekordskörd. Nu ska de eftermogna några dagar och sedan gäller att hinna äta undan!

Sara bad om råd för sin slänt så jag bygger ett inlägg på hennes frågor. Hennes slänt består nu av rosenspireor som hon vill bli av med. De var vanliga förr, jag har själv sådana i en slänt. Av några få buskar som fanns när vi köpte sommarstället delade jag och fick många. Billigt och bra tyckte jag då. De sprider sig med rotskott så de binder förstås slänten bra. Visst blommar de fint i rosa men det finns mycket finare att välja istället. Mina ska också bytas ut så fort jag får tid. Sara har Astilbe i slänten och de trivs inte. Troligen är det för torrt, så dem kan hon plantera i ett fuktigare läge och gärna lite skuggigt. Där blir de väldigt fina och är väldigt tåliga. Det första att plantera i en lättskött slänt, tycker jag är busken liten stefanandra, Stephanandra incisa ´Crispa´, som trivs i torrt läge. De långa kvistarna är bågböjda, busken ser ut som att gå i vågor, och kvistarna rotar sig längs marken vilket motverkar att jorden rinner bort. Och ogräset får svårt att konkurrera. Vit ganska oansenlig vårblomning men med fräscht gröna blad.

Blomning liten stefanandra

Jag tror det skulle bli fint med dessa buskar på hela ytan av 5×5 m. De är billiga och växer fort. Men man kan alltid plocka in några blommande perenner, gärna då med kontrasterande blad mot busken finflikiga, alltså i detta fall stora släta blad eller långsmala släta blad som dagliljor och iris. Ska de blomma behövs dock en del fukt. Bladen är ju det som finns hela tiden och som alltid är det finast med mest av något, i detta fall buskarna. Funkia, Hosta, som Sara gillar kan få det för torrt, så de får bo med astilben, men gräs som hon gillar, funkar och alunrot gillar väldränerat läge. Numera finns många alunrot med blad i granna färger. Till våren hoppas vi få hem mer av de snygga sorterna ´Berry Smoothie´ och ´Obsidian´ igen. De tog slut fort. Ett eller två träd i planteringen, som ger höjd skulle också vara fint. En favorit är purpurapel, som blommar i ceriserosa och har lite mörktonade blad. En del får också en snygg röd höstfärg. Det skulle bli fint mot stefanandran som får en fin gulrosa höstfärg. Bästa purpurapeln här i norr är Malus ´Rubin´, även ´Profusion´ som jag har i trädgården är bra. Helt underbar blomning på bägge. Eftersom de är av ”äppelsläkt” binder de slänten bra med sina rötter som går långt ut åt sidorna men inte så djupt.

Malus ´Profusion´ purpurapel

I en torr slänt måste man vattna regelbundet första året och även en del andra året, tills växterna har etablerat sig. Och en bra fuktighetshållande matjord, gärna lerhaltig och förbättrad med rejält med kogödsel, kompost och barkmull. Då blir det riktigt snyggt! Ett tips är att plantera på hösten, då får växterna en bra start till våren medan fukten finns kvar. Och ja, det går att höstplantera i Norrland. Och det är bra! Så länge du kan gräva går det att plantera. Hos BillaBlom har vi öppet så länge det går att gräva, men inga regelbundna tider. Hör av dig innan istället. Se under fliken Kontakt.

HÄR finns det mer att läsa om förslag för en torr slänt.

Varje år förstörs mer än dubbelt så mycket svenska äpplen som alla vi köper! Det berättar DN, och mängden är alltså cirka 265 000 ton! Björn Bernhardsson på föreningen Äkta vara menar på att vi skulle klara oss i 8 månader på all svensk frukt. Dessutom är trädgårdarnas frukt för det mesta helt ekologisk, då vi inte har tillgång till samma bekämpningsmedel som yrkesodlare. Butikerna får inte tag i så mycket ekologisk frukt som de behöver så då importeras det istället. Och i trädgårdarna ligger frukten och ruttnar! HÄR hittar du Äkta vara där man både kan söka efter gratis frukt eller erbjuda den frukt man själv har över.

Nä nog går skam på torra land – vi har det för bra när vi inte tar vara  på vad trädgård och natur ger! Jag förstår att många jobbar så mycket att det är svårt med tiden, men numera finns många musterier om man inte har en bra juicemaskin. I våra trakter finns det både i Umeå och Sundsvall. HÄR kan du läsa om hur vi gör äppelmust hemma. Äppelringar är ett uppskattat ekologisk godis, speciellt av barn, och det finns en praktisk maskin för att göra ringarna så det behöver inte alls ta lång tid. Bara att sätta på äpplet så kärnar den ur, skalar och skivar medan du vevar på! Enkelt att torka i en vanlig ugn på ca 40 grader. Med maskinen kan man också bara kärna ur och skala. Sedan är det lätt att göra klyftor för att frysa in och använda till allt möjligt.

Ikväll ska jag testa ett nytt recept på energibars med torkade äppelringar. Blir det bra kommer receptet imorgon.

En riktigt trevlig äppelbok har kommit ut på Pagina förlag. Den kända pomologen Görel Kristina Näslund som också gjort en stor pomologi, har här skrivit en lättläst bok. Det är mycket man behöver veta för att kunna sköta ett äppelträd. Stora mängder frukt förstörs varje år i våra trädgårdar, men sköter man trädet blir frukten frisk, stor och fin, då tror jag att man inte vill låta den förfaras. Bara en sådan sak som att gallra bort en del av kartarna ger ett stort resultat säger Görel. Enkelt att göra och hon listar flera fördelar med det. Med tydliga bilder och beskrivningar lär man sig också om beskärning, sorter, pollinering, ympning, lagring och annat intressant. Även de tråkiga sjukdomarna och ohyran får man tips för att klara av. Och sådan kuriosa som hur man gör en egen äppelsort. Före köpet av äppelträd borde alla läsa denna bok, för här finns många listor på olika egenskaper. Då kan man välja just det träd man vill ha. Däremot ställer jag mig frågande till att det inte skulle vara bra med höstplanering här i norr. Numera planterar vi krukodlade äppelträd så länge det går att gräva och jag har aldrig hört talas om någon som haft problem med det. Att göra en upphöjd plantering vid kompakt jord, som Görel rekommenderar, ger jag tummen upp, men inte att gräva en 60 cm djup grop. Där blir det väldigt blött om jorden är kompakt. Men allt som allt är detta en läsvärd och innehållsrik bok. Den som inte vill ha ett eget äppelträd, efter att ha läst boken, kan inte finnas!

Boken finns nu som vinst i veckans tävling. Läs under fliken Tävling och svara på en superenkel fråga så kan du vinna boken!